I november avgörs det amerikanska presidentvalet. Är Kamala Harris på väg att bli USA:s första kvinnliga president eller kommer den kontroversielle Donald Trump att återvända till Vita huset, trots åtal om olaglig valpåverkan? Som världens mest inflytelserika ekonomi är valutgången av stor global betydelse, och under tiden fram till valdagen kommer medier över hela världen att intensivt bevaka processen och dess ovissa utgång.

För att kunna navigera i det politiska landskapet har det alltid varit viktigt att även ha viss förståelse för det amerikanska rättssystemet. Utformningen av valkretsar och utnämningen av partikandidater är två exempel på lagstadgade processer som skiljer sig från det svenska systemet. I 2024 års val kommer både civil- och processrättsliga regler dessutom spela
en avgörande roll givet Trumps juridiska utmaningar.  

Under ledning av f.d. journalisten och USA-experten Andreas Utterström får du under denna valupptakt fördjupad kunskap och vidare inblick i alla relevanta juridiska och politiska aspekter av valet.  De juridiska aspekterna – och hur dessa ska förstås från ett svenskt perspektiv – belyses särskilt av Fredrik Bergman Evans, som är expert i konstitutionell rätt och chef för Centrum för rättvisa.

Föreläsningen sker under en halvdag och behandlar bland annat: 

De övergripande skillnaderna mellan det svenska och amerikanska rättssystemet när det gäller exempelvis åtalsprövning, bevisföring och förhandlingsprocesser. 
 
Juridikens nära koppling till politiken genom att både domare och vissa åklagare är folkvalda- och vilka konsekvenser detta får, inte minst ur ett ideologiskt perspektiv. 
 
Åtalen mot Donald Trump- vilka är egentligen åtalspunkterna och vad är status? Bryr sig väljarna överhuvudtaget och vad blir konsekvenserna av att den före detta presidenten konstant försöker sänka förtroendet för rättssystemet? Kan, i värsta fall,
en president styra ett land från fängelset?

Ur kursen

• De övergripande skillnaderna mellan det svenska och amerikanska rättssystemet när det gäller exempelvis åtalsprövning, bevisföring och förhandlingsprocesser.
• Juridikens nära koppling till politiken genom att både domare och vissa åklagare är folkvalda- och vilka konsekvenser detta får, inte minst ur ett ideologiskt perspektiv.
• Åtalen mot Donald Trump- vilka är egentligen åtalspunkterna och vad är status? Bryr sig väljarna överhuvudtaget och vad blir konsekvenserna av att den före detta presidenten konstant försöker sänka förtroendet för rättssystemet? Kan, i värsta fall, en president styra ett land från fängelset?